Resten av vår vecka fördrevs med utflykter till Puerto de Megan på fredagen där man har en häftig marknad varje fredag. Puerto de Megan låg på västkusten och det tog en dryg timme att åka dit på svindlande vägar som stupade rakt ner i havet om chaffisen missat en kurvva. Häftig upplevelse som kan rekommenderas, ett besök i Puerto de Megan blir det absolut igen om vi återvänder till Gran Canaria. I hamnen hittade vi en liten krog där kyparen fick oss att prova Canarisk tapas. Det kan bara beskrivas som en besvikelse både för oss och för krögaren som såg i våra miner att det inte var vad vi trott. Varma små rätter med potatis fisk, korv,ost och kött m.m. blev som sagt var ingen höjdare, det får bli något annat till kvällen konstaterade vi och klev på bussen för återfärd till Bahia Feliz och hotellet. Lördagen hade vi tänkt att åka upp till Las Palmas men stannade i stället kvar på hotellets pool- och närområde där man nu började tala om ett gigantiskt askmoln från Island som stoppade flygtrafiken hem till Sverige. Många som skulle hem på lördagen visste inte var man skulle hamna efter att blivit hämtade på hotellet på eftermiddagen. Det blev alltså samtalsämnet för alla som sedan skulle hem hur och var man skulle ta sig hem utan att kunna flyga. Vi hade ju trots allt några dagar kvar och trodde nog att det skulle gå över, men det blev ett par extra dagar även för oss, och som väl var på hotellet där Fritidsresor generöst stod för både mat och rum.
Dagarna som sedan kom blev det utflykter till Playa del Ingles affärscenter och San Augustin för shopping av diverse fotoprodukter som visade sig stå i halva priset mot hemma.
Inger köpte en Nikon-kamera med 15ggr inbyggd zoom och jag handlade till mig en liten digital HD-video och lite linser och batterier till mina canonkameror.
De sista dagarna blev vi kvar i närområdet då det kom nya avgångstider varje dag och vi förstod att det kunde bli med mycket kort varsel som vi skulle bussas upp till las palmas flygplats. Men vad som mest bekymrade mig var min förestående operation på måndagen den 26 april, skulle vi komma hem efter att jag nu väntat i 6 månader. Skulle vi kanske som andra vi hört flygas till Grekland eller Portugal få åka båt till italien och sedan i bussar genom europa färdas hem mot Sverige. Det var med fasa jag tänkte mig hemfärden och jag kan säga att de sista nätterna blev helt sömnlösa på Gran Canaria. Men allt gick väl och vi flög från Las palmas onsdageftermiddag och landade vid 21-tiden på Arlandda, vi var sedan hemma i Åtvidaberg vid 02.00. Kallt var det första man tänkte när vi klev av planet med alldeles för lite kläder på oss. Men det gamla ordspråket gäller ändå att BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST!
Ingången till ett av shoppingpalatsen i Playa del Ingles