 |
 |
|
 |
 |
En dag på Golfbanan eller Jag och min Top-Flite
ATT SPELA GOLF! En historia i bild och på vers av Uffe Nilson
Det här är en provsida med lite teckningar och funderingar på vers, kring golfspelets underbara värld. Denna sedd ur en grönakortetkämpande killes funderingar och arbete.
Denna historia är delvis självupplevd på Åtvidabergs Golfbana av undertecknad Uffe Nilson som år 1967 hårt jobbade för att få handikapp. Grönt kort verkar enklare att få idag så kanske att jag plockar fram mina gamla klubbor som stått i garaget sedan dess. Bansträckningen var helt annorlunda då som du nog märker om du spelat på den underbart vackra golfbanan i Åtvidaberg när du läser serien nedan.
Jag pegar en Top-Flite där på ettans tee
och slår till den med drivern, utan att jag tar i.
Min Top-Flite rakt ut i en båge så skön
det gick som ett sus bakom mig där i kön.
Jag hörde dom viska att förut har ingen
men nu fick dom se den den perfekta svingen.
Mitt ute på fairway där ligger nu bollen
så nu efter flaggan jag blott håller kollen.
Den mörkröda flaggan i hålet där vippar,
så jag tar fram järnnian och lungt jag chippar.
När jag kom fram till green då jag frågar förlägen,
var det någon som såg var min Top-Flite tog vägen.
Du gjorde en eagle, den chippen var toppen,
din Top-Flite den ligger ju redan i koppen.
När jag såg vad jag gjort, ja då skakade bena
och på väg fram till flaggan så vek sig det ena.
På väg ner till 2:an jag gick som i trance,
och i bena den plötsligt var fullt utav dans.
Min Top-Flite på pegen och sen som förut
det gick som ett sus när jag åter slog ut.
Mitt där på fairway bland nyslagen klöver
där ligger ett krön som man ska ta sig över
Nu högt över krönet min Top-Flite sig svingar
det ser nästan ut som att den har fått vingar.
Den ligger så fint där i mitten av backen,
så jag slår en järntrea, träffar med klacken.
Som en skadskuten sparv ner mot greenen den far,
men tänk vilken tur, rakt på flaggan den tar.
Mittslag var för hårt, skulle långt gått förbi
så visst var det tur då att flaggan satt i.
Sen faller den ner och den når åter målet
och hamnar till slut med ett "klick" rakt i hålet.
Nere vid korta sjö där tror jag att jag pröver
en järnsjua för att min Top-Flite slå över.
Jag pegar upp bollen och sen slår jag till,
och Top-Fliten flyger precis dit jag vill.
Den missar nu hålet men bara en gnutta
så nu får jag visa att bra jag kan putta.
Men puttern den ligger visst kvar bak i bilen.
Så här gäller att inte alls tappa stilen.
Då hör jag från sidan, du titta på stollen,
när jag tar fram drivern och puttar till bollen.
Den går som på räls, rinner rakt ner i hålet,
först blev det tyst och så sen kommer vrålet!
Det här är par 5-hål och kallas Dog-legen
min Top-Flite placerar jag åter på pegen.
Jag slår till med drivern så hårt jag förmår,
och då blir det långt som du kanske förstår.
Men oj vilken höjdare som jag fick på
och Top-Fliten flyger rakt opp i det blå.
Den drar ut mot vänster och över en kulle,
och landar på fairway precis som den skulle.
En jättebra runda det verkar att bli
så glatt drar vi vagnarna mot nästa tee.
En studs mot ett träd sen jag såg hur den rann,
ner mot ett dike och där den försvann.
Det är klart man blir arg fast man är mest besviken
att min Top-Flite tycks dra sig till så djupa diken.
DET ÄR HÄR DET VÄNDER OCH ALLT BLIR SOM FÖRR. Vad hade man kunnat vänta efter en sån inledning.
Här följer nu några typiska nybörjarsituationer i bild och på vers, kors och tvärs
Jag går där på kanten av diket och kollar,
men ser ingen Top-Flite men fem andra bollar.
Jag går fram till bollen och järnfemman höjer
men snabbt ut mot höger min bollbana böjer.
Det kallas för hook när till höger det svänger,
och jag blir förbannad och järnfemman slänger.
Att hitta den bollen det blir inte lätt
men så är det jämt när man har slagit snett.
Här slog jag en slice, ja en riktig banan,
på golfspråk det kallas jag är out of ban.
Vid långa sjö tar jag drivern och svingar,
man hör blott ett plask och på vattnet syns ringar.
Här slår jag en chip som jag tyckte va fin,
men hamna ändå lite kort hitom green.
I en bunker jag småsvär med kratta i handen,
efter fyra försök fick jag bollfan ur sanden.
|
|
 |